Under många år har jag försökt att sätta ljust rosa jättevallmo från frö. Fröna har grott fint, jag har fått massor av plantor. Men, när det har blommat har de varit orangea. Förutom en som är aprikos. Jag gillar visserligen orange men jag hade ju fantiserat om ljuvt rosa. Om drömska, bleka toner. Inte dessa lysande pladuskor som jag plötsligt hade precis överallt. Så fick jag lite nya plantor av min mamma. Frösådda även de. Och nu när de blommar så är de just sådär bleka och romantiska som jag alltid önskat. De gör mig glad, ja lycklig till och med. Så vackra! Och jag undrar - vad sjutton har min mamma för magisk vallmoodlarförmåga som jag helt uppenbart inte har?
jag antar att de gör som de vill att man inte ska försöka för mycket. jag har den känslan av vallmo att de dyker upp oplanerat. den där bleka är otroligt fin. får du frön över skulle jag gärna vilja ha... vi har mest vanliga röda som envist dyker upp där de inte ska vara. men så kom en tufsig fin (opiumvallmo?) efter något år och jag hoppas den fröar av sig den också.
SvaraRaderaÅh vad fina. Jag tror mycket med blommors färg har med kemi att göra. Kalk, salter och annat i marken. Lyllos dig som fick fina av mamsen. Kram från Anna. Och hej flickan och tanten. Dig saknar jag. Kram till dig med.
SvaraRaderaflickanochtanten: ja, jag tror att du har rätt. Man kan inte styra blommorna för mycket. Vad roligt att en tufsig kom till dig av sig själv. Jag sår dem och har försökt med en ljust lila i år. Jag hoppas igen. När mina blekrosa har blommat ut kommer jag att få massor av fröer. De skickar jag gärna.
SvaraRaderaAnna: Tror du det? Jag har hört att hortensia är så men jag vet inte hur det är med vallmo. Det måste jag undersöka vidare. Vilken spännande tanke! Kram!
//Lotta
Den där vallmon är ju du Lotta. Sagolik, ljuv och sällsynt.
SvaraRaderaJag drömmer om de blå, eller de som har krusiga blad, de är så vackra... Vi har orangeröd vallmo på vår gemensamma gård, den är fin... men visst suktar man efter annan. Kram LISA
SvaraRaderaFint Johanna! Håller med.
SvaraRaderaOch med vallmoodlarförmåga, alla geneer går som bekant inte i arv :)
Johanna: tack finaste!
SvaraRaderaLisa: ja, visst vill man ofta ha annan... jag hade en med lite krusiga blad för ett par somrar sedan, om jag minns rätt. Grågröna krusiga blad. De var makalösa tillsammans med korta, kralliga solrosor. En slump, som alltid.
Kristina: haha, nej så är det helt tydligt. Hoppas genen hoppade till de små i alla fall, så jag får lite hjälp...
//Lotta
De är sagolika! Jag vill också gärna få fröer av dig. Mina laxrosa jag fick av dig har efter några år övergått till att bli helt orange. De är fina ändå, bara lite annars än vad som var tänkt.. / Linda
SvaraRaderaLinda: men det där är väl hur konstigt som helst. Hur kan de ändra färg? Och orange i din rosa rabatt... det går inte an. Jag ska plocka en stor vallmokapsel åt dig av den vackraste rosa vallmon. Och sedan håller jag tummarna.
SvaraRadera//Lotta
Hej! Jag är en jättevallmoälskare som letar efter ljust rosa jättevallmo. Förstår inte hur jag ska kunna få tag i dessa.. Har du några frön att skicka mig? Mvh Christina
SvaraRaderaHej! Ja, visst är de där ljust rosa så vackra! Jag vågar inte lova att jag skickar i höst när frökapslarna är mogna, för det är så mycket i livet just nu att jag är rädd att jag glömmer och det känns så tokigt. Sorten heter Princess Victoria Louise och den är ganska vanlig som tur är, finns på froer.nu och säkert andra ställen. Lycka till!! Jag önskar dig verkligen en skirt rosa vallmo. :) //Lotta
SvaraRadera