Jag börjar lite försiktigt med den här dagen. Den här dagen när det inte har hänt något. Eller, det har det väl gjort? Något har väl ändå hänt? Jo:
1. Barnet med vattkoppor har sällat sig till fotoentusiasterna i familjen. Väldigt kul. Väldigt uppmuntrat.
2. De stackars pellisarna har fått komma fram efter en tuff vinter i klädkammaren. Inget vatten har de fått sedan november. Jag tänkte att jag varit slarvig, nu var de nog döda. Men så kom de där vacklandes ut ur vintergömman, utan blad och med lite darriga stammar. Ja, det var väl ändå en händelse värd att skriva om.
Det är alltid något speciellt med Valborg tycker jag. Storebror försvinner alltid direkt in i ungflocken. Lillasyster tittar på brasan och är väldigt nöjd trots att alla vuxna bara står och pratar. Det är nog spännande med alla som samlas och med den stora elden Kanske känner hon som jag att det är lite högtidligt alltihop. Att vi står där mitt i en ålderdomlig rit, en viktig övergång. Hej maj!
Jag var på pudelutställning i söndags och träffade den här härliga killen. Så fin. Glad och nöjd. Vacker. Och framför allt så rar, go och trygg. Precis det vi drömmer om och hoppas på.
