Prickochrand. Jag älskar dessa bilder från deras syskonskap. I vår familj finns det ju en himla massa konstellationer och jag gillar att de är så många. Men det är något visst med tvåsamheten.
Ja, de är fina med varandra de där två. Särskilt den stora mot den lilla. Men brokighet är något väldigt speciellt kan jag tänka mig. Jag längtar ofta efter en liten ruta till det prickiga och randiga.
Prickochrand. Jag älskar dessa bilder från deras syskonskap. I vår familj finns det ju en himla massa konstellationer och jag gillar att de är så många. Men det är något visst med tvåsamheten.
SvaraRaderaJa, de är fina med varandra de där två. Särskilt den stora mot den lilla. Men brokighet är något väldigt speciellt kan jag tänka mig. Jag längtar ofta efter en liten ruta till det prickiga och randiga.
SvaraRaderaJahaja, då väntar vi väl på Rutan då:-) /A-M
SvaraRaderaHaha, vi får väl se. Det finns nämligen en pappa som tycker att lagom mönstrat är just... lagom.
SvaraRaderaFrågan är om ett besök av oss skulle vidga eller tränga hans vyer...
SvaraRaderaDet första. Det måste det bli. Annars är han inte vid sina sinnens fulla.
SvaraRadera