Jag har hämtat den lillas vagn på förskolan. Vi glömde den där igår. Jag bäddar in min unge och vi går en sväng bakom ålderdomshemmet. Vagnen kränger. Det är punka på ena däcket, vi måste fixa det. Men, jag bryr mig inte så mycket egentligen. Jag går i blåsten som river runt alla löv och tycker att det är skönt. Det grå, ruggiga, det är så kravlöst. Befriande nästan. Lillan ser lite butter ut och efter en stund sover hon. Jag kommer hem, går genom grinden, stänger den. Så ser jag att rosen vid staketet fortfarande blommar. Konstigt. Fint.

Det var söndag och systerysterdottern var fortfarande här. Vi åkte slingrande, smala vägar och stannade vid ett fält. Det var så vackert ljus där. Bildörrarna slog igen och det var tyst. Nästan helt tyst. Inga bilar som dånade förbi, inga tåg, inga mopeder. Bara vind och en hund som skällde långt borta. Björkar med blad som var ljust gula, nästan genomskinliga. Vackra hus och inte en människa. Jag tänkte, såhär får någon bo.

lördag

Jag och systerysterdotter har varit på bio idag. Jag älskar att gå på bio. Att köpa biljetter, gå och köpa godis, hitta platserna, sitta och vänta, prata lite. Förväntan. Jag älskar all innanbionförväntan. Vi såg En dag och den var romantisk, lite sorglig och lite rolig. Precis vad man kan önska en lördagseftermiddag.

Sedan åkte vi hem och hade myskväll med gänget. Goda saker att äta och Americas Funniest Videos på TV. Samma sak varje lördagskväll. Det låter kanske tråkigt men det är mysigt. Rutinen, ljusen på bordet, ungarna och att skratta åt folk som ramlar.

Ja, vi har haft en bra dag helt enkelt.