Det är ett nytt år. Jag funderar på hur livet är. Och på hur det gamla året har varit. Vi har det bra, vårt lilla gäng, men december har ändå inte varit en så bra månad. Det är så synd för jag brukar gilla december. Allt det vackra och mysiga. Jag är hejdlöst förtjust i det som är mysigt. Egentligen. Men det har inte varit så i år. Livet har känts stressigt, pressat. Inte hela tiden, men alldeles för ofta. Och det har varit på ett svårgreppbart, diffust sätt. Ja, så att jag inte riktigt har vetat om det där pressande kommer utifrån eller... kanske inifrån? Men nu är det nytt år och nya tider. Det här vill jag de tiderna ska föra med sig:
1) Att vi ska leva här och nu, i vår lilla familj. Att jag ska samla tankarna och koncentrationen och stänga ute det onödiga. Strängt stänga ute, om det så behövs. Ja, herregud, så måste det bli. Mer stränghet utåt. Så att det blir mer plats. I huvudet mest av allt faktiskt. Plats för tankar på det som är lugnt och kul. Utrymme för soffhäng och fantasivärldar och annat som är viktigt.
2) Att jag totalt ska snöa på vårens spännande projekt.
Fokus. Det är nyckelordet.
Det vill jag satsa på. Men om jag får önska något som jag inte kan styra, där har jag en önskan som är större än alla andra. Det är att min mamma ska få vara frisk. Snälla, goda Gudis, hjälp oss med det.
Du som läser. Min vän. Om du vill. Vad önskar du?
