friserad

Den lilla har blivit friserad. Eller, luggen har darrhänt kapats av ett par centimeter. Det blev lite snett men ändå, vilken skillnad, vad stor hon blev. Sötskrotan. Den stora borde också klippas men jag tvekar, tycker att han är fin i sin tjocka lugg. Varje gång säger jag att jag vill att han ska få behålla den. Långt fram och kort i nacken. Tänk svartvit film och en pojkvasker i äppelknyckarbyxor och skrubbsår på knäna. Tänk snedlugg och nedslitna skolbänkar. Frisören är duktig och noga men... jag förklarar nog inte så bra. Någon filmlymmel blir det inte. Jag med min frisörskräck vågar inte krångla för mycket och fint blir det ju ändå. Jag går hem och är nöjd. Men i hemlighet slipar jag på mina beskrivningar och hoppas på nästa klippning.