Vi skulle inte ha det, det hade jag bestämt redan innan. Vi skulle köpa hus och var på väg för att titta på ännu ett. Ja, det här huset. Det låg så dumt till, nära både en väg och en järnväg. Nej, det var inte på tal om saken. Så kom vi hit. Jag minns att vi gick in i köket och... ja, då var det klart. Här ville vi bo. Allt är snett och vint. Mycket borde göras, målas och fixas. Men, det gör inte så mycket. Det är ett vänligt hus. Och det finns gamla tanter i väggarna. Tanter som har kokat sylt under spiskåpan. Det är en bra känsla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar