urhunden

Jag får ofta en känsla av att Lovis är lite av en urhund. Hon är så ursprunglig på något sätt. Vi har varit väldigt mycket ute i skogen de senaste dagarna, plockat bär och lekt. Lovis har varit med, hoppat mellan hällar och sprungit med racerfart mellan tallar. Men, så när hon har blivit trött så har hon grävt sig en grop i mossan på ett skyddat ställe nära oss, där hon har krupit ner och vilat. Idag när hon blev trött på att ränna runt i skogen så hittade hon en av gårdagens gropar och bäddade ner sig. Här på bilden är hon i färd med att jobba på den. Hon har hittat en perfekt plats, bakom ett skyddande träd och nära de solvarma hällarna. Vår lilla varg.